Mycket bra hhar hänt å dubbelt så mycket negativt.
Soc slänger ut en på gatan då dem anser min pojkvän ska vara min sambo..men adressen har han nån annanstans än till mig å min yngsta dotter som fått flytta till mig efter vissa privata anledningar.
Så med andra ord vill lr vägrar förlänga kontraktet.
Inte nog med det.. är gravid... väntar på mitt 3dje barn.
Trots barn inblandat så visar inte soc nå hänsyn alls.. sista januari ska man vara ute.

Jag har ändå lite tur.. Jag å pojkvän har hittat en ny bostad. En större.
Ett med första hands kontrakt !
Där vi nu båda står på.
Sen denna graviditet är rena sömntabletten... vilket gör att jag inte klarar av att ta mig till jobbet. För jag är trött och sover hela tiden.
Tvingar mig att äta och hålla mig vaken när yngsta dottern ska till å kommer hem från skolan.
Har försökt massa gånger ringa VC och begära sjukintyg samt intyg att gå hemma resten av tiden men grymt svårt å ringa när bebisen vill jag bara ska sova :/
Ringde idag men många hade bokat telefontid att VC telefonsvarare sa ifrån.
*göra ett nytt försök imorgon*
Nån som känner sig manad att påminna mig om att ringa VC ??

Tårar deluxe har runnit när man vart vaken längre än vanligt å idag va de inte lite som vällde ut...
Ska nu mumsa en pamol å lindra huvudvärken som alltid kommer efter tårar å åka iväg till bästa väninnan och försöka komma på bättre humör.

Varför ? Alla andra men inte jag ???
Visst glad för eran skull men jag kan tyvärr inte glädjas till fullo... blandade känslor...glädje, irriterad, frustration, ledsen... å mer där till som avundsjuka bland annat....
Gråten i halsen å tung hjärta varje gång jag ser någon får det man vill ha...
Drömmen om flera barn...
Känns att en dörr står på glänt..intill nästan stängd..
Varför ?
Vill ju ha... har massa kärlek att ge..för mycket av det känns de..då drömmen om fler barn är stark och barnen jag har blir överrösta...
Varför är det så här ?? Försökt i 9års tid.. nästan 10års tid...

Det kan man lugnt säga att jag är... och det på många plan...
Varför ?
Fråga !

............................................

................................................

 mycket tankar och trött. kl är snart 2 å jag ska upp om 3tim o jobba. inte nog med det..

halv 11 lr däromkring ska jag ha miljökontoret hos mig, ska ta prover under diskbänken (mögel-prover) ....

näsan är nu dundertäppt a la style förkylning men VET jag är icke förkyld. tung i huvet är man oxå..

Både av inomhus luften i köket (främst) av bekymmer,kring detta å andra saker..

Behöver nog ta semester från jobbet. men inte fasen vill jag ha i det i denna lägenhet mår SKIT i denna lägenhet, Hyresvärden skiter i mig, oss... viftar bort mina påpekan att nåt står inte rätt till..

aah men bra nu börjar näsfan o rinna oxå... kan direkt ej ha datan på i v-rummet där sover jag o sambo. sovrummet är barnens o lillan ligger där å sover.. Toa vågar man inte tända lampan då sprängs väl den andra glaskupa med glödlampa sen har man ingen belysning alls.. metall-biten sitter fortfarande kvar i tak-lampan i toa ovanför duschen... Ringde idag o bad om hjälp om det men inte har de kommit, få se om de kommer imorrn. 
Blir nog troligen hemma imorrn tanke på tankar, mående och miljökontoret kommer, Fast jag behöver ta mig till Lönekontoret och reda ut lite bekymmer där...
Faaaan.. allt på en gång... totalt ogillar det..

men men hemmet först sen lönen. Men ALLRA Först få lite sömn..

Sen har man andra tankar oxå men de tar jag senare lr inte...Märks...

Hmmm...tankar kommer å går...
huvudvärk från tårarna som rann från igår...
tur att man vabar idag.
Unge som har magont :( hoppas de går över för henne snart..
ska se till att bota bort hennes värk samt min egen.
Chefen och kollegorna vet man blir hemma..Nu ringa skolan och påpeka att Lillan blir hemma idag med.

Hmmm
varför dessa tårar... bara väller över en....
Mycket tankar kring mitt eget nätverk av vänner och de man har omkring sig.
har sambo och min ena dotter vid min sida men ändå känner jag mig ensam. .
att ingen vill vara med en.
känner att jag inte har en så bra vän som jag önskar mig..

om nu alla säger att jag är en bra å stark individ ... varför har jag ingen vän ?
Varför är jag ensam i tårar ?

Födelsedagstider för familjen i dessa tider och med det innebär det långa resor till en del familjemedlemmar... som i mitt fall..Min syster har 3 ungar..2 vilda men goa grabbar..varav 1 nyfödd å matvrak å söt liten prinsessa.
Åker till syster för att träffa hennes grabbar som fyllt år i veckan å ska dit på kalas. Halvvägs så läser jag status på Facebook att äldsta grabben är "kidnappad" av faster och farbror och han kommer hem imorgon vid 12... jag hade ca 30min resa kvar...hon kunde inte öppna käften till faster och farbror om vänta på mosters ankomst.
Inge kul sak att få veta när man stuvat om planerna i sin egen förfix för eget kalas (fyller år på söndag den 20april) å tvättstuga för Hennes barns skull..
visst man har jobb och lön men trots det så är de knapert på kontot. Pengar som är planerat att räcka månaden ut.. fick en oväntad utgift men ändå inte gnäll på den biten då det gäller ens egna barns bästa. Lillan har fått flytta till mig efter vissa privata anledningar.
men det tar jag i ett annat inlägg.
Tebax till syster...
Just nu känner jag mig inte att systers gnäll i sin blogg var en ggnutta sanning.
Familjen bryr sig inte om henne osv...
Jag kom dit trots jag ville vända och åka hem..jag kom dit utan att skrika och gorma.
Jag erbjöd mig att hjälpa med Prinsessan SkrikFia men allt man fick va kort svar Nej.

Funderar allvarligt på att skita i fröken fisförnäm till syster och göra som jag tänkte ifrån första början när jag klippte bandet ordentligt.
Leva mitt liv med barnen och hon kan glömma att hon har systerdöttrar.

Trött på hennes gnäll och ologiska tänk som sårar mig i slut ändan.......

Jahapp... hemma med envis huvudvärk å liten depp som blev större..
8mars är det 1år sen min bästa väninna å som va som en syster för mig lämnade mig o alla i stor sorg...
i påsk är det 2år sen hon var hemma hos mig å fira påsken.
De är idag om jag inte missminner mig att idag för 1år sen begravning ägde rum...
jag missade ceremonin men jag var där..
allt kändes så overkligt. Hon ligger där i kistan i kyrkan .. fan Jessipessi gumsibumsan.. min Jessi..
mycket tankar gick å prat till henne... kort prat.. bättre än inge alls.

Mår skit å depp över hennes bortgång...

Mår även dåligt över andra saker...
Försökt i 9års tid att få ett tredje barn.
Ej lyckats..och sen syrran har 3st å nu mumlar hon att de räcker å sterilisering för hennes del å hänvisar till mig om fler barnbarn får jag sköta om.. då mamsen skrev om sitt i den tanken.
Mmm tack stress å press ... mmm tack syster!